1. EU har en stolt tradition att ta ledningen i politiska nyckelfrågor

Frågade sig EU-parlamentet om direktivet om upphovsrätt skulle stoppa all piratkopiering? Naturligtvis inte. Det fanns legitima intressen att skydda, och EU-parlamentet valde ett praktiskt och pragmatiskt angreppssätt. Parlamentet stödde också 1995 års Dataskyddsdirektiv, ett globalt ledande exempel på vittomfattande konsumentskydd vad gäller skydd av privatlivet. Om lagar skulle stiftas bara om de garanterade en 100-procentig framgång skulle inte många lagar stiftas!

2. Opt-in lämnar ingen vrå för spammre i EU att gömma sig i

Artikel 29-arbetsgruppen, som består av företrädare för nationella tillsynsmyndigheter för behandling av personuppgifter, har vid upprepade tillfällen begärt regler enligt opt-in-metoden, p g a svårigheterna att genomdriva en dataskyddslagstiftning med opt-out-reglering. Mängden spam växer redan snabbt i Europa och opt-in-vägen hejdar europeiska organisationer som missletts att tro att de kan bygga upp sina produkter och tjänster genom obeställd e-post. Alla tillförlitliga underlag pekar på att reklamkampanjer som genomförs med utskick av obeställd e-post stjälper snarare än hjälper företag och organisationer - se t ex rapporten från the eMarketer på http://www.emarketer.com/estatnews/estats/email_marketing/20010921_imt.html

3. Opt-in innebär att kunderna vet vad de ska förvänta sig

Med opt-out-vägen vet inte en konsument om ett mottaget obeställt epost-meddelande är ett erbjudande från en legitim avsändare, eller ett bedrägligt erbjudande från en spammare. Erbjudandet kan verka så förföriskt att en hel del konsumenter kan lockas att svara (och förlora sin pengar). Men opt-in-vägen ger en klarare bild: konsumenterna kan enkelt avgöra vilka som är de legitima företagen, vilket minskar risken att de luras av spammare.

4. Opt-in visar företagen rätt väg att gå

All tillgänglig forskning pekar på det faktum att ett företag tjänar mer på att använda opt-in. Men med en opt-out-lag är det frestande att göra billiga massutskick av epost till konsumenterna - ingen vet om du brutit mot lagarna om skydd av personuppgifter, eftersom det med en lagstiftningen byggd på opt-out blir i stort sett omöjligt att avgöra ifall ett företag brutit mot lagen. Opt-in hjälper de europeiska företagarna att hjälpa sig själva att genomföra effektiv och konsumentvänlig marknadsföring.

5. Opt-in visar omvärlden vad konsumenterna i EU kan acceptera

”Att hålla rent framför vår egen dörr” kommer inte att hålla alla informationsmotorvägar rena, men det visar inriktningen. Den organisation som inte respekterar EU-medborgarens integritet visar från början att den inte är pålitlig. Om ett företag inte är pålitligt är det inte många som vill göra affärer med det. Få vill bidra med pengar eller annat för att stötta en icke-kommersiell organisation som väljer att inleda kontakten med att missbruka sina potentiella supporters epost-adresser.

För ytterligare information eller förtydliganden önskas ber vi er kontakta oss.

Är ett förbud mot obeställd e-post rättvist mot europeiska företag?

All tillgänglig forskning visar att ”tillstånds-baserad” marknadsföring är framtidens metod - medan utskick av obeställd epost i ökande grad anses vara ytterst ineffektiva och t o m skadliga för de företag som använder den metoden. Ett förbud mot obeställd epost hjälper europeiska företag att anpassa sig till denna realitet mycket snabbare än företag i länder med mer konsumentfientlig lagstiftning där spam tillåts.

Är ett förbud mot obeställd e-post rättvist mot välgörenhet?

Välgörenhetsinrättningen WaterAid (se www.givewater.org) i Storbritannien tog kontakt med 2 000 000 konsumenter utan att skicka ett enda obeställt meddelande. De gjorde helt enkelt en överenskommelse med ett vattenföretag, som åtog sig att betala ett visst belopp per besök till deras web-plats. Även du borde besöka www.givewater.org - ytterligare 4 miljoner besökare betyder ytterligare 50 000 pund till välgörenhet. Marknadsfört uteslutande ”person till person” blev det goda syftet väl lönat - genom att de respekterade konsumenterna istället för att skicka spam. En välgörenhetsorganisation som vill skicka obeställd epost lagligt måste respektera den nationella dataskyddslagstiftningen, och löper ändå risk att bryta mot lagen genom att skicka meddelanden till något av de fem EU-länder där det redan för närvarande är olagligt att skicka obeställda meddelanden, samtidigt som de riskerar att skada sitt goda rykte genom att anklagas för ”spamming”.

Är opt-in rättvist för (som en parlamentsledamot uttryckte det) ”gays och subversiva”?

Enligt 1995 års Dataskyddsdirektiv är det inte möjligt för ett företag att lagra uppgifter om en persons sexuell läggning utan den personens godkännande. Därmed kan en homosexuell person - även med en opt-out-reglering - lagligen få utskick specifikt riktat mot homosexuella bara om mottagaren angett för avsändaren att han/hon är homosexuell. Ingen har någonsin ansett att sättet att skydda data om sexualitet i 1995 års Dataskyddsdirektiv har haft motsatt effekt!

Artikel 8
Behandlingen av särskilda kategorier av uppgifter
1. Medlemsstaterna skall förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv [utom när] den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till en sådan behandling

Vad gäller uppfattningen att opt-in skulle göra det uppenbart vilka konsumenter som prenumererar på epost-utskick tillhörande ”subversiva organisationer”: Även om det hotet vore reellt skulle det vara epost-listorna på själva de subversiva organisationerna som skulle bli målet för polisens övervakning, och inte varje dator tillhörande någon man, kvinna eller barn i Europa som kan ha beställt utskick. Opt-in/opt-out-debatten har ingen som helst bäring i detta avseende.

För ytterligare information eller förtydliganden önskas ber vi er kontakta oss.

Hur är det tänkt att små och medelstora företag ska kunna få en första kontakt med potentiella kunder?

Internet är ett fantastiskt kommunikationsverktyg, där det finns många andra sätt att kontakta konsumenter än genom att kränka deras integritet och vålla dem kostnader genom att skicka ”skräp-epost” till dem - vilket bevisas av det faktum att mycket få företag etablerade på internet någonsin har tagit till ”skräp-epost”. Några exempel:

”Viral Marketing” - En del företag skapar produkter som människor skickar till sina vänner, som i sin tur skickar det till sina vänner, o.s.v. Till exempel Hallmark Cards erbjuder en gratis e-vykorts-tjänst. Yahoo! erbjuder e-postlist-program, Coca-Cola sponsrar on-line-spel som marknadsför deras produkt, och så vidare.

Man kan annonsera med ”banners” i opt-in-nyhetsbrev - Ett exempel från alla de mailing-listor som täcker varje tänkbart ämne är det nyhetsbrev som skickas ut av sekretariatet för Utskottet för industrifrågor. Yahoo upplåter tjänsten gratis, mot annonsering i nyhetsbrevet. Sådana listor tillåter företag att skicka ut e-postmedelanden till mycket precisa målgrupper, e-postmeddelanden som mottagarna - till skillnad mot vad som gäller skräppost - inte genast raderas utan istället öppnas och läses, kanske flera gånger.

”Banner”-annonsering på web-platser och spronsring av web-platser - Fantasirik annonsering på relevanta web-platser är mindre inkräktande och mer synlig för konsumenterna än vad skräp-epost är.
 

Är det vettigt att tillåta obeställd e-post medan automatiska uppringningssystem, faxmeddelanden och SMS förbjuds?

SMS kommer att vara gammalmodigt när direktivet införs. SMS (”Short Message System”) ersätts redan nu av EMS (”Extended Message System”).

Dessutom medför tekniker som ENUM att alla typer av kommunikationsmedel kan kommunicera med alla andra typer, vilket innebär att det blir fullkomligt omöjligt att vidmakthålla teknologiskt specifik lagstiftning.
 

Men visst är det tillräckligt att tillåta konsumenter att radera sin e-post ”on-line”, det vill säga utan att först hämta hem den till sin egen dator?

Inte alla konsumenter utnyttjar sin e-post på det sättet. Och även för dem som gör det tar det fortfarande tid och utnyttjar lika mycket av internet-leverantörens resurser och det blir fortfarande dyrt för konsumenten att ta fram sin e-post ”on-line” och radera den. Detta trots att de inte behöver hämtas hem den stora volym av skräppost som Parlamentet helt korrekt förväntar sig att konsumenterna kommer att få ta emot.
 

För ytterligare information eller förtydliganden önskas ber vi er kontakta oss.